Sajsa

Somna igår var inga som hellst problem, men efter att jag vaknat till av att magen värkte som aldrig förr, gick det bara inte att somna om igen. Hela natten låg jag och vände och vred på mig för att hitta ett läge då magen inte gjorde lika ont. Men det var lättare tänkt än gjort. Får tänka positivt, fick ligga och titta på en söt kille hela natten istället och hålla om och mysa med honom.
Så imorse var jag het på telefonen redan klockan åtta då telefontiden öppnade och fram till strax innan nio då jag fick tag på dem. Eftersom jag ringt in någon dag tidigare så fick jag komma in på en akuttid bara några timmar efter samtalet. Kändes skönt att få åka in och se ifall det var något med mig eller inte.

Väl där gick besöket snabbare än vad jag trott. Fick efter två blads läsande i Allers komma in till Doktorn för ett litet snack om mina bekymmer. Och efter det var det dax för undersökning. Den gick fort och och smärtfritt så fem minuter senare satt jag inne på konoret igen för att prata om läget efter kontrollen. 

"göra", "tänka på", "låt hellst bli", "gör inte de på en vecka" efter någroa sånna meningar var det dax för hemfärd igen. OCh då räkna jag ut att allt bara tagit 20 minuter. Så nu var det nästan hemfärd. Ett moment återstod, Apoteket!
De va ju jävulen tänkte jag när han sa att jag var tvungen att knapra piller en vecka. Jag som verkligen HATAR mediciner.. suck! men vad gör man inte för att må bättre!
Och nu är första tagen plus en extra som återställer det dåliga av antibiotikan.

Kvällen bli givetvis vldigt lugnt, kommer säkert inte röra en fena även fast jag är riktigt sugen på en lååång promenad. Men man får väl lyda doktorns råd!

Då blir det att tugga piller några dagar..